torsdag 21 maj 2015

Färgförändringar hos trollsländor

Som alla andra trollsländor varierar sjöflickslända i både färg och teckning.
Varje vår när de första trollsländorna lämnar vattnen är det naturligt nog samma frågor som ställs: "Vilken art är det på bilden jag lagt upp?" Och "Varför har den inte samma färg som de i min bok?".

Jag kan inte svara på vad som står i alla böcker eller vilka bilder som finns med där. Jag har dock själv varit med och gjort många böcker genom åren och tyvärr är det aldrig möjligt att ha med lika många bilder som man hade önskat. Så här kommer några tips på vad man kan tänka på när man börjar titta på trollsländor på våren.

1. Lägger du upp bilder i något forum för att fråga vilken art det är? Tips:
scrolla ner och titta på alla de andra bilderna som andra nyligen lagt upp. Då olika arter flyger vid olika tidpunkter är chansen mycket stor att den eller de arter du frågar om redan finns på bild med svar i flödet. Just nu flyger t ex fyrfläckad trollslända, guldtrollslända, spjutflickslända och röd flickslända, och då de alla är vanliga arter kommer det alltid många bilder på dessa arter just nu.

2. Efter någon vecka är det fler och andra arter som flyger, så arterna som läggs ut kommer gradvis att förändras. Att hålla koll på flygtiderna är därför ett mycket bra sätt att kunna utesluta arter. Ett aktuellt exempel är guldtrollslända, en av de vanligaste arterna i landet och som ses av många just nu. Guld är den enda av de grönmetallicglänsande egentliga trollsländorna som flyger i flera veckor. Med andra ord: ser du en sådan under april-början av juni är det den arten. Ladda ned skånska flygtider som hjälp eller kolla Artportalen.

3. Kolla de gallerier som finns med bilder på alla svenska arter exempelvis här eller på Artportalen för att se vilken inomartsvariation det finns.

4. Alla trollsländor förändrar färg efterhand. När de lämnar vattnen är de allt som oftast ganska bleka och brunbeiga, för att gradvis anta de

färger som oftast finns med i böcker. De fortsätter dock att förändras, och ju äldre de blir desto mörkare blir de, eller rödare, blåare osv. På grund av detta är det inte färgen man ska gå på mest, utan själva teckningen. Den kan också variera, men förändras inte under sländornas liv.

5. De vanligaste frågorna om trollsländor finns det svar på här.



6. För att ge konkreta exempel på hur en art kan variera lägger vi upp ett antal bilder på sjöflickslända. Det är alltså samma art på alla dessa bilder, ett axplock på hur just den arten kan se ut. Honor och hanar ser olika ut, men när de just lämnat vattnet har de samma färg. 

7. Vissa arter varierar trots allt mer än

andra. Mörk lyrflickslända är en av dessa. Titta gärna på ett inlägg vi gjorde förra året med många bilder på just den arten. Den har börjat flyga så snart kommer ni alla att börja se den. Passa på och fräscha upp minnet!

Tänk på att ni som vanligt kan klicka på bilderna för att få upp dem större.

Det finns mycket forskat på färgfaser o dyl så se det här som ett mycket förenklat inlägg!

Lycka till!

/Magnus

söndag 3 maj 2015

Det finns skatter att finna i samlingarna!

Det är ofta svårt att tyda vad som står på de pyttesmå etiketterna.
Under våren och vintern har mina två kollegor i det skånska trollsländeprojektet Linda & Linda validerat inkomna rapporter av trollsländor på Artportalen. Under tiden har jag påbörjat sammanställning och författande av vår rapport, som ska utmynna i en atlas över Skånes trollsländor. Ett av syftena med det projektet har varit att få bättre kunskap om den skånska trollsländefaunan. Jämfört med flera andra liknande projekt, som fåglar och kärlväxter, utgörs den största skillnaden av att det saknas eller finns väldigt knapphändig historisk information att göra jämförelser med. Det är med andra ord svårt för oss i väldigt många fall att veta om en art har minskat eller utökat sin utbredning i Skåne.

Det finns en del äldre material publicerat, t ex om trollsländor i nordöstra Skåne under mitten av 1800-talet och vi har fått äldre data på några arter av ArtDatabanken. Största källan utgörs annars av samlingar, som de på Zoologiska Museet i Lund. Det är väldigt synd att vi inte tänkt på detta tidigare, men bättre sent än aldrig får man väl säga i det här fallet. Undertecknad har utifrån inventeringsresultatet 2009-2014 tagit fram en lista över arter vi allra helst skulle vilja veta mer om. Det kan vara arter som vi misstänker funnits mer utbrett tidigare, arter vi har väldigt lite information om, med flera skäl.

Ofta är det svårt då de är i dåligt skick.
Under våren inleddes därför samtal med museet och en plan togs fram hur vi skulle gå vidare. Det första vi gjorde var att i den s k huvudsamlingen plocka fram alla de individer som finns av de prioriterade arterna enligt listan och individregistrera dessa. Det innebar att vi fick fram historiska fyndorter för arter som idag är begränsade till skogsbygden, som stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus, för att om möjligt se om dessa funnits även i andra trakter tidigare. 

Under tiden som jag (bitvis med hjälp av Annica Nettrup) registrerar dessa fynd monterar personalen alla de fynd som ligger i konvolut. Dessa utgörs av individer som är artbestämda och sorterade men s a s inte är tillförda samlingarna. De ligger i lådor och innehåller i flera fall mycket relevant data för vårt projekt. Gungflymosaikslända Aeshna subarctica är ett bra exempel. I huvudsamlingen finns det få från Skåne och endast från områden vi redan känner till. I lådorna med konvolut hittade vi flera individer från områden där arten inte finns idag. Dessa kommer vi att registrera när de är monterade (= uppsatta på nålar).

Mixed treats! Obestämda fr Sierra Leone, Italien och Skåne.
Nästa steg är att hjälpa till med artbestämning på material som inte är artbestämt. Det rör sig om inkomna trollsländor från olika privata samlingar, i dagsläget endast sorterade på familj. Detta började vi med idag, men för att vara pragmatiska så fortsätter vi att krasst lyfta ut de individer som utgörs av de prioriterade arterna och från Skåne. Det skulle ta alldeles för lång tid annars, bara gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum fanns t ex i 100-tals exemplar i dessa lådor.

Den dagen vi är klara med allt detta så kommer vi att kunna hjälpa till med artbestämning av övriga arter och möjligen också individer som ligger i sprit, larver och larvhudar. Det var hur som helst idag som vi började göra riktigt trevliga fynd. Det var idag som vi verkligen kände att arbetet med individregistreringen gav lön för mödan.

Citronfläckade kärrtrollsländor och den nämnda spetsfläckade.
Vi hann endast titta på en bråkdel av lådorna men hittade först mindre kustflickslända Ischnura pumilio från en ny lokal (Saxtorp), kul bara det. Nästa ögonöppnare var pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, en individ från Bökeberg, vilket troligtvis är det sydligaste fyndet vi känner till. Det är idag ett välbesökt och välinventerat område som med allra största sannolikhet inte innehåller någon lämplig miljö för arten. Ytterligare några fynd gjordes under dagen i ungefär samma nivå.

Dagens roligaste fynd var häftigare och fick min puls att slå lite extra: en hona spetsfläckad trollslända Libellula fulva, från Yxenhult i norra Skåne 1939. Artens historia i Skåne är lätt att sammanfatta: det finns två historiska uppgifter från 1700- respektive 1900-talet från Vånga i nordost respektive Stockamöllan vid Ringsjön. Vid Vånga har den aldrig återfunnits, vid Stockamöllan rapporterades den vara försvunnen på 1960-talet. Den återfanns sedan där 2009 och två tillfälliga fynd har gjorts av enskilda individer (Kullaberg och Osby). Dagens fynd i lådan över obestämda trollsländor var därför mycket intressant och roligt. Nu ser jag fram emot nästa besök i de andra lådorna!

/Magnus

lördag 2 maj 2015

Nu jäklar!

Nordisk kärrtrollslända, S Holmeja, Sk, 2 maj 2015.
Äntligen gick proppen ur känns det som, för nu har det rapporterats trollsländor åtminstone så långt upp som i Bohuslän. Här är två av våra godbitar från dagens mycket korta utflykt till två säkra kort för tidigt flygande arter.
Röd flickslända, Gullåkra mosse, Staffanstorp, 2 maj 2015.