lördag 1 mars 2014

Next Stop Sweden? Ljusröd ängstrollslända Sympetrum meridionale

Hane av ljusröd ängstrollslända, Bulgarien 2008.
Ljusröd ängstrollslända är en art att hålla utkik efter under sensommar och tidig höst. Den fluktuerar i antal och kan vissa år göra större rörelser, i likhet med gulfläckad ängstrollslända S. flaveolum, som också är en art som förekommer i vegetationsrika, grunda småvatten vilka är utsatta för stora vattenståndsfluktuationer som vissa säsonger helt kan torka ut. Bra år kan de däremot producera mängder av individer.

Ljusröd ängstrollslända är ganska diskret tecknad, men det finns några saker att hålla utkik efter. Som jag skriver i Trollsländeguiden så har få arter, om ens någon, en så stor tendens att samla på sig parasiter som ljusröd ängstrollslända. Var därför extra uppmärksam på av parasiter nedtyngda ängstrollsländor, särskilt under inflöde av ängstrollsländor från kontinenten. Hur det kan se ut kan ni se exempelvis se här eller här. Jag har aldrig sett någon annan ängstrollslända här hemma med parasiter på vingarna, och det behöver förstås inte vara så att de ljusröda ängstrollsländor som dyker upp i Sverige är så angripna eller att det är en ljusröd bara för att den är angripen. Det bör dessutom rimligen vara extra svårt för angripna individer som de på bilderna ovan att ta sig ända hit.

Det finns som tur är några bra karaktärer att titta efter utöver en stor mängd parasiter. Ljusröd ängstrollslända liknar mest större- S. striolatum och tegelröd ängstrollslända S. vulgatum, men har i alla dräkter väldigt ljusa ben, med mer ljust än mörkt och skiljer sig därmed (oftast) tydligt från dessa två arter. Båda kan dock variera mycket och särskilt kan faktiskt avvikande hanar ställa till problem.

Lägg märke till ljusa ben, nästan obefintlig teckning samt prickarna på mellankroppssidan.
Hona, Serbien 2012. (Klicka på bilden för större upplösning). 
Den har en närmast otecknad mellankroppssida med två diagnostiska prickar, vika är tydligast på honor, unga och fräscha hanar. Enbart denna teckning gör att dessa individer skiljer sig från alla andra arter och därför är ganska enkla att plocka ut.

På äldre hanar är prickarna mindre tydliga. Kolla istället på vingarna, som är helt genomskinliga utan några gula partier (OBS: det finns en diagnostisk, ganska nyupptäckt karaktär, som gäller gula vingvener). Vingmärkena är hos hanen tydligt röda, inramade av en tunn men tydligt svart linje. De allra flesta hanar saknar helt svarta partier på ovansidan av bakkroppen, något som ingen annan svensk ängstrollslända normalt uppvisar (bortsett från bandad ängstrollslända S. pedemontanum, men den förväxlar man den av förklarliga skäl inte med).

Hanens vackra vingmärken.
Ljusröd ängstrollslända är en stark flygare som kan hittas nästan var som helst, även långt från vatten. Störst chans att hitta den har man antagligen längs våra stränder, där den troligtvis kan vara svår att hitta i horderna av alla andra ängstrollsländor. Leta efter den där alla andra trollsländor födosöker, som i solbelysta läpartier i halvöppna buskmarker, gläntor och liknande. Den vilar ofta direkt på marken i gläntor av högre vegetation.

Inga nordiska fynd är i dagsläget kända, men eftersom arten är känd för att vandra väldigt långa sträckor, kan den mycket väl dyka upp här som tillfällig gäst. I Polen finns den främst i den sydöstra delen, med isolerade förekomster eller mer tillfälligt i sex andra mindre områden, dock inte längst i nordväst, det vill säga närmast oss. Den har dock fångats i Helgolandsfällor på Kuriska näset i den ryska enklaven Kaliningrad, bara 30 mil fågelvägen från Ottenby. Arten finns också i Tyskland, med obsar även i de norra delarna. I Tyskland uppvisar arten en tydligt ökande trend, liksom i flera andra länder i regionen som Belgien, Frankrike och Luxemburg.

/Magnus



Källor
- Bernard, Rafał m fl, 2009: Atlas rozmieszczenia wazek (Odonata) w Polsce.
- Billqvist, Magnus, 2012: Svenska Trollsländeguiden. Hirschfeld Media.
- Buczyński, Paweł, 2013, i mejl. 
- Ott, Jürgen. 2010: Dragonflies and climatic change – recent trends in Germany and Europe. BioRisk 5.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar