söndag 13 oktober 2013

Inga tundratrollsländor (Somatochlora sahlbergi) 2013

Palsgöl på ca 600 meters höjd nordost om Dávvajávri 2013.
Efter flera års svältföddhet på tundratrollslända Somatochlora sahlbergi var det många som fick se sig mätta på den i trakten kring Dávvajávri 2012, då för arten aldrig tidigare antal observerades. Med den upplevelsen i backspegeln var det nog många som trodde att det bara var en formsak att se den även 2013. Så blev nu inte alls fallet, och än en gång bevisade därmed tundratrollsländan själv precis hur gåtfull och fascinerande den är. Se det här inlägget som en aptitretare för framtida publikationer, då våra upplevelser tillförs den kunskap som insamlas av inte minst Asmus Schröter (se källor nedan).

Flera har hört av sig till undertecknad för att höra hur det gick under sommarens resa till palsmyrarna i norr. Som de flesta säkert vet så blev det inga tundratrollsländor den här gången. Två heldagar med näst intill perfekt väder spenderades i området kring Dávvajávri nordväst om Pulsujärvi. Vi vandrade runt och spanade av en uppsjö av fina palsgölar och dess omgivningar i området någon kilometer nordväst om Pulsujärvi, till norr om Dávvajávri och nordväst om Vuomajávri. Vi var inte ensamma att leta, förutom vi fyra (undertecknad, Tim Termaat, Anette Barr och Annica Nettrup) var Fons Peel med oss en dag, och vi träffade även Thomas Schneider med sällskap. Vi vet också att minst tio andra personer varit i området och även de har vad vi vet lämnat området utan observationer av tundratrollslända.

Palsgöl med Dávvajávri i fonden.
Varför såg vi då inga tundratrollsländor 2013, de var ju så rikligt förekommande året dessförinnan? Om detta kan vi bara spekulera, förstås. Det vi kan konstatera är, att vi var där under den tid som tidigare visat sig vara bäst (månadsskiftet juli/augusti), att vädret var synnerligen lämpligt, att vi vet var de finns, hur de uppträder och hur man hittar dem. Vi vet också var i området de brukar ses, och jag själv har varit där flera år i rad nu och hittar förstås min väg till de lämpliga platserna särdeles väl vid det här laget. Allt borde med andra ord ha gett oss de bästa av förutsättningar. Ändå kammade vi noll. 

Givetvis har vi diskuterat detta grundligt, och före, under och efter besöket där uppe hade vi kontakt med folk som varit eller var på plats på den finska tundratrollsländelokalen vid Nuorgam. Där hittades endast två honor totalt under många dagars eftersök av flera personer. Vi har några olika teorier om varför det var så ont om dem där och varför inga sågs i Sverige.

Tidigare flygtid 2013?

Det var en exceptionellt varm försommar i norra Sverige under 2013. Delar av maj och juni var mycket varma, vilket renderade tidiga flygtider för flera arter trollsländor. I norra Finland slogs flera fenologirekord. Innebär det att även tundratrollslända flög tidigare och därför inte sågs av oss under normal flygtid? 

Den tidigaste imago av tundratrollslända som någonsin rapporterats är från Alaska och daterad 17/6. Det är förstås exceptionellt, det finns endast fyra junifynd gjorda i hela världen. Det senaste fyndet är ryskt och gjordes 3/9 (årtalen har jag inte, men det är gamla fynd). Det senare fyndet är än mer udda än det tidigaste då inga andra fynd är gjorda efter 13/8 (det senaste svenska fyndet är för övrigt också daterat 13/8). En faktor som spelar in här är förstås att få personer letar efter tundratrollslända långt före eller efter den huvudsakliga, kända flygperioden. För den svenska lokalen stämmer dock inte detta, då många personer besöker det området främst före men även en del efter, förvisso delvis på grund av andra anledningar, som att leta tundragräsfjäril Oeneis bore, inventera palsmyrarnas fåglar, miljöövervakningen av palsarna, m fl skäl, men eftersök av tundratrollslända har skett där redan i juni och senare i augusti.

En fräsch fjällmosaikslända nära Pulsujärvi.
Huvuddelen av alla fynd är gjorda mellan första veckan i juli till första i augusti, med en absolut majoritet gjorda mellan 20-24/7. Detta är globalt sett ska det poängteras, och variationerna är stora mellan olika regioner. Det är inte så väldigt långt mellan finska Nuorgam och svenska Dávvajávri (ca 40 mil fågelvägen, ca 50 med bil), men årsmedeltemperaturen skiljer mycket. Trots att den finska lokalen ligger längre norrut har den en årsmedeltemperatur på 0 grader, ca 200 möh. Området kring svenska Dávvajávri har -2,4 och ligger högre, på ca 550 möh. Ser man dessutom till lägsta, genomsnittliga temperatur så skiljer det än mer dem emellan. Det ger förstås utslag på trollsländornas flygtid, och är troligen förklaringen till varför metalltrollslända Somatochlora metallica är den vanligaste arten vid Nuorgam, medan den aldrig observerats kring Dávvajávri. Det förekommer även andra arter trollsländor vid Nuorgam (t ex myrflickslända Coenagrion johanssoni) vilka aldrig rapporterats från Dávvajávri. Det innebär förstås också att tundratrollslända vid Dávvajávri flyger senare än de vid Nuorgam.

Det sågs alltså två tundratrollsländor kring månadsskiftet juli/augusti vid Nuorgam. Det var två slitna honor, och även andra arter trollsländor som sågs i det området uppfattades som slitna. Det talar för att tundratrollsländorna vid Nuorgam flög tidigare än normalt och att de två som faktiskt hittades hade varit på vingarna länge. Var det då även så vid Dávvajávri? Vi tror inte det.

Om de var tidiga på vingarna även där borde arten ha setts av dem som var på besök innan oss. Jag kan inte helt utesluta att ingen sett arten 2013, men inga rapporter har inkommit, inga jag haft kontakt med har sett dem och inga andrahandsuppgifter har spritts. Tvärtom säger alla som varit där att de letat förgäves. 

Fjälltrollslända, Pältsa, 2010.
Det var överhuvudtaget ovanligt få trollsländor på vingarna i hela regionen. Vi såg i hela området norr om Kiruna endast fjäll- (Aeshna caerulea) och starrmosaikslända A. juncea, och de som var vid Dávvajávri några dagar innan oss såg en mindre glanstrollslända Somatochlora arctica. Samtliga sländor vi såg var fräscha, flera väldigt så, med andra ord hade de ganska nyligen börjat flyga. Att de s a s svenska tundratrollsländorna skulle ha flugit än tidigare än de vid varmare Nuorgam, och dessutom helt hunnit sluta flyga, känns med dessa fakta som en svår slutsats att dra. Hade de trollsländor vi faktiskt såg varit slitna hade det varit annorlunda. Det enda som gör att vi ändå inte helt kan utesluta en tidig flygperiod är att det faktiskt var varmare än normalt under maj-juni, och att vi inte hittade en enda fjälltrollslända Somatochlora alpestris eller mindre glanstrollslända S. arctica. Det finns enligt vår uppfattning dock andra skäl till det.

Senare flygtid 2013?

Om det nu var så, att de andra trollsländearterna vi såg var sena på vingarna talar det för att även tundratrollslända borde vara det. Om de nu började flyga först efter att vi och andra slutat leta så kommer vi troligen aldrig att få reda på det. Jag har dock svårt att tro att de gjorde så, inte minst för att vädret redan veckan efter vårt sista besök (1/8) blev betydligt sämre, både kallare och med mer nederbörd. Att de då skulle lämna vattnen känns helt enkelt inte rimligt. 

Det flög aldrig några tundratrollsländor 2013?

Vi såg alltså trots grundliga eftersök av trollsländor i hela ”fjällregionen” – från Abisko i väster till Kiruna i söder och till Pulsujärvi i norr – endast fjäll- och starrmosaikslända. När vi lämnade den regionen och istället åkte österut, ner till mer låglänta områden, fann vi plötsligt trollsländor av flera arter, och väldigt mycket mer rikligt. Nu behöver det i sig inte innebära något märkligt. Vad vi reagerade över i ”fjällregionen” var istället den totala bristen på arter vi normalt sett ser, som fjälltrollslända. Vi letade efter den på flera olika ställen där den normalt uppträder och i miljöer den borde finnas i. Vi vet också att fler gjorde samma iakttagelser. 

Den enda observationen av fjälltrollslända i hela Torne lappmark 2013 gjordes 29/6. Endast en handfull observationer (6) av arten har överhuvudtaget rapporterats 2013. Det är inte särskilt anmärkningsvärt, då ganska få personer letar/rapporterar. Nu vet vi dock att flera gjorde det, ändå sågs inte fler.

Normalt sett flyger fjälltrollslända en bit in i augusti, och det finns även septemberfynd. Det finns bilder från 2013 som visar helt fräscha individer från första veckan av juli i Jämtland. Efter det finns endast en rapport från Västerbottens kust (17/7), alltså utanför fjällvärlden. Att fjälltrollslända börjar flyga i månadsskiftet juni/juli är helt normalt, och den varma försommaren verkar med andra ord inte ha spelat någon roll. Om inte fjälltrollslända började flyga mycket tidigare än normalt, varför skulle då tundratrollslända göra det? Och varför sågs så få trollsländor överhuvudtaget? Och hur kommer det sig att de vi faktiskt såg var så fräscha? Om de var ovanligt tidiga på vingarna borde de ju snarare vara väldigt slitna.

Tundratrollslända, O Dávvajávri 2012.
Det vi tror är svaret på alla dessa frågor är vädret. Efter en mycket varm försommar, med mycket höga temperaturer under perioder i både maj och juni, slog det om rejält. Lokalboende vi pratade med berättade om extremt låga temperaturer för årstiden, något som data från SMHI bekräftar. I regionen kring Pulsujärvi var dygnsmedeltemperaturen under perioden 8-22/7 fem grader kallare (lokalt mindre eller mer). Frost och till och med snö gjorde att renägarna på sina håll inte kunde samla in renarna för märkning. Trollsländor på vingarna måste ha haft det mycket svårt att överleva, och larver ”färdiga” att lämna vattnet bör ha kommit på bättre tankar.

Detta gör att vi tror att det största och mest rimliga skälet till att det inte sågs några tundratrollsländor under 2013 var att de helt enkelt aldrig lämnade vattnen. En så nordlig art som tundratrollslända måste rimligen för sin överlevnad kunna ha denna möjlighet, att välja att låta bli att lämna vattnen under dåliga förhållanden. Om det är så, bör fler vara på språng att ge sig upp under 2014. Om så är fallet kan man inte låta bli att undra, om 2014 kan bli som 2012? Under 2011 letade ganska många efter tundratrollslända men ändå sågs enbart några enstaka individer. Säsongen därpå förekom det troligen tundratrollsländor i varenda lämplig palsgöl i hela Taavavuoma (dvs hela det enorma området som utgörs av palsmyrar). Allt detta är förstås enbart spekulationer, men räkna med att undertecknad och fler med mig kommer att vara på plats även 2014.

/Magnus Billqvist

Källor

Se våra tidigare inlägg relaterade till tundratrollslända
- 23/8 2011: Lokaltips Pulsujärvi
- 5/12 2011: Camp Sahlbergi 2012?

Andra källor

- Schröter, A. 2011. Review of the distribution of Somatochlora sahlbergi. International Dragonfly Fund, Report 41(11):1-27.
- Schröter, A, et al. 2012. Observations on adult Somatochlora sahlbergi – a species at risk due to regional climate change? (Odonata: Corduliidae). Libellula 31 (1/2) 2012.
- Asmus Schröter, muntligen
- Fons Peel, muntligen
- Trollsländeforumet på Facebook

Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)