Lokaltips: Pydden och Eksholmssjön, Skåne

Pydden till vänster, Eksholmssjön till höger, parkera intill korset ovanför sjön.

Den här lilla sjön och dess något större naturreservat är för de flesta helt okänd mark. Sjön ligger i Svedala kommun, alldeles intill väg 816 mellan väg 108 och Sturup. Det är inget man tänker på när man är där, men ovanifrån är sjön formad som ett hjärta. En ganska trevlig och inbjudande form och så är också sjön och dess omgivningar.

Ekoxe i skogarna kring Eksholmssjön.

Äldre och lummig bokskog präglar tillsammans med skogskärr stränderna kring sjön. De äldre lövträden är hemvist för vår största skalbagge – ekoxen, vilken man också har stor chans att se vid ett besök. Enklast att hitta verkar den vara under sensommaren. Titta gärna efter den i skogen kring scoutgården Kirsebo, på den östra sidan av sjön.

Från norra bryggan ser man kilfläck fint här.

Ett tjugotal arter trollsländor finns kring sjön, där den mest intressanta tveklöst utgörs av kilfläckslända Aeshna isoceles, som här har en stor population. Enklast ser man den genom att gå ut på bryggorna (en i norr och en i öster) och spana med kikare längs stränderna. Röd flickslända Pyrrhosoma nymphula finns fåtaligt, medan andra flicksländor som ljus lyrflickslända Coenagrion puella, mörk lyrflickslända Coenagrion pulchellum, sjöflickslända Enallagma cyathigerum, större kustflickslända Ischnura elegans och större rödögonflickslända Erythromma najas är vanligare.

Av de större arterna ser man ofta ganska enkelt blågrön mosaikslända Aeshna cyanea, brun mosaikslända A. grandis, höstmosaikslända A. mixta, tidig mosaikslända Brachytron pratense, guldtrollslända Cordulia aenea, metalltrollslända Somatochlora metallica och större sjötrollslända Orthetrum cancellatum.

Promenerar man ut i skogen lite längre från sjön slås man av variationen – plötsligt kan man få känslan av att befinna sig på en norrländsk myr eller i en skog. 500 meter fågelvägen väster om Eksholmssjöns västra strand tar denna känsla sig formen av Pydden, som tillsammans med gölarna vid och kring Svartavad en bit längre västerut utgör de troligen mest sydliga platserna i landet med brunvattengölar omgivna av gungflyn. 

Brunvattengölen Pydden.

Det nordliga inslaget förstärks av gammal barrskog med ropande hackspettar av olika slag, och inte sällan ser man korsnäbbar, havsörn eller fiskgjuse i området. Ute i vitmossan växer den mycket sällsynta köttätande växten flugtrumpet tillsammans med betydligt vanligare diton i form av sileshår av olika slag. Över dessa flyger trollsländor som också är knutna till näringsfattiga miljöer som denna. 

Här finns för sydskåningar många intressanta arter som starrmosaikslända Aeshna juncea, gungflymosaikslända A subarctica, myrtrollslända Leucorrhinia dubia och nordisk kärrtrollslända L. rubicunda. Samtliga finns här i området på deras kanske sydligaste utpost i landet. Mindre smaragdflickslända Lestes virens är vanlig tillsammans med mer allmänna arter som pudrad smaragdflickslända L. sponsa, spjutflickslända Coenagrion hastulatum, gulfläckig glanstrollslända Somatochlora flavomaculata, svart ängstrollslända Sympetrum danae, blodröd ängstrollslända S. sanguineum och tegelröd ängstrollslända S. vulgatum.

Myrtrollslända och flugtrumpet vid Pydden.

Tre intressanta arter att hålla utkik efter i området är kraftig smaragdflickslända Lestes dryas, citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis och större ängstrollslända Sympetrum striolatum, som alla tre är kända en bit längre västerut, men som bör kunna finnas även här.

Kombinera gärna besök i området med en av de mest artrika trollsländelokalerna i Skåne: Svartavad.

Hitta dit

Tyvärr finns det ingen näraliggande anslutning med kollektivtrafik. Närmast är buss 165 ute på väg 108, men därifrån är det är mer än 2 km fågelvägen. Återstår gör bil eller cykel. Cykel är att rekommendera då du då kan ta dig på skogvägar genom hela området och då på några minuter till t ex Svartavad, dammarna vid Holmeja, Bökeberg och inte minst Fjällfota ljung  i söder. 

Med bil kör du på väg 816 (N Sturupsvägen) och i korsningen där det är skyltat mot Vismarlöv åt norr tar man av i motsatt riktning. Efter bara 50 meter finns det en parkering på vänster sida intill reservatsskylten. Observera att skogarna kring större delen av det stora skogsområdet öster om väg 108 och västerut är omgärdat av stängsel med låsta grindar så du kan inte köra in till Pydden.

Från parkeringen följer man vägen ned mot sjön och scoutgården Kirsebo. Runt sjön går det flera stigar. För att komma till Pydden tar man sig antingen på dessa stigar eller längs skogsvägarna norr om sjön. Följ kartan tills du når den här korsningen mitt emellan sjön och Pydden. Vik av åt väster här, på nordsidan av ett dike, du går då i kanten av ett gammalt hygge (på andra sidan diket finns en mycket fin gammal tallskog) och kommer efter ca 200 meter fram till gungflyet kring Pydden. Gå INTE på den södra sidan av diket för då kommer du inte över detta när du närmar dig Pydden.

För den som vill övernatta i området finns ett vindskydd på den norra stranden av Eksholmssjön.

/Magnus

Våra övriga lokaltips finns samlade här.

Hane gungflymosaikslända på tall intill Pydden.

Lokaltips: Nerängarna, Småland

Stenflodtrollslända Onychogomphus forcipatus finns vid Nerängarna.

Där Lillån rinner ut i Emån och i anslutande områden finns en uppsjö av olika vattenmiljöer, med allt från långsamt rinnande, breda vattendrag till småpölar och gungflyn. Området är mycket lättillgängligt och ligger nära väg E22, endast en dryg kilometer utanför Påskallavik. Med andra ord ett givet stopp för alla som t ex färdas norrifrån till och från Öland.

Vi har bara varit där under ganska korta besök och vid samma tid (juni) men ändå förbluffats över den stora mångfalden av trollsländor. Utan att tveka skulle jag vilja säga att det är en av de absolut häftigaste trollsländelokalerna jag besökt i Sverige. Anledningen till detta är att det dels rör sig om i flera fall för mig som sydvästskåning mycket intressanta arter, och dels mixen av så många olika typer av sländor. Med det senare syftar jag på mixen av exempelvis rinnande vatten-arter, skogsarter och myrarter. Besök under andra delar av säsongen skulle garanterat spä på antalet som idag är blygsamma 22, men då saknas flera mycket vanliga sensommararter, som garanterat finns där. Det finns t ex endast en Aeshna rapporterad (brun mosaikslända) och vare sig några smaragdflicksländor (Lestes) eller ängstrollsländor (Sympetrum). Med detta blogginlägg hoppas vi fler uppmärksammar denna fina lokal och ökar antalet kända arter i området.

Spana längs skogsvägarna i området.

Samtliga i södra Sverige förekommande arter som är knutna till rinnande vatten finns i området. Båda jungfrusländorna Calopteryx förstås, och flodflickslända Platycnemis pennipes är vanlig. Mindre sjötrollslända Orthetrum coerulescens och både sten- Onychogomphus forcipatus och sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus brukar hittas ganska enkelt längs med vägarna. Kungstrollslända Cordulegaster boltonii finns här också men som brukligt i mindre antal. Områdets kanske mest intressanta art är spetsfläckad trollslända Libellula fulva som längs Emån har sitt starkaste fäste i landet. 

Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis är vanlig men märkligt nog den enda kärrtrollsländan som rapporterats härifrån (än så länge).

Eftersom mindre glanstrollslända Somatochlora arctica rapporterats från Nerängarna måste det även finnas öppna, större myrar i området. 

Ung hane spetsfläckad trollslända vid Nerängarna.

Övriga rapporterade arter utgörs i dagsläget av röd flickslända Pyrrhosoma nymphula, spjutflickslända Coenagrion hastulatum, ljus- och mörk lyrflickslända C. puella & C. pulchellum, tidig mosaikslända Brachytron pratense, guldtrollslända Cordulia aenea, metalltrollslända Somatochlora metallica, gulfläckig glanstrollslända S. flavomaculata, fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata och större sjötrollslända Orthetrum cancellatum. Mycket finns med andra ord kvar att upptäcka, och med de förutsättningarna som finns här så kanske kan det finns så många som 40 arter i denna ruta?

Hitta dit

Nerängarna omger Lillåns utlopp i Emån, nordväst om Emsfors, nära väg E22, endast en dryg kilometer utanför Påskallavik. Området är stort och antagligen kan man stanna nästan var som helst. Våra mest givande besök har varit i det här området. Vi har kört in på Emmekalvsvägen och stannat där det varit lämpligt. Vattnen kan vara svåråtkomna men det gör inget då trollsländorna enkelt hittas längs skogsvägar, stigar och i gläntor i den anslutande skogen. Observera dock att vi endast varit där i juni så de flesta sländor vi sett har varit tenerala. Senare på säsongen kan det vara mödan värd att även leta sig ned till vattnen.

Våra övriga lokaltips finns samlade här.

/Magnus

Hane sandflodtrollslända vid Nerängarna.

Om Agriocnemis pygmaea och andra exoter i Europa

Agriocnemis pygmaea i Västerås i januari 2013. Foto: Johan Hermansson.

Flicksländan som Johan Hermansson i januari i år fann på sitt akvarium har vi här på bloggen tidigare skrivit om och på Trollsländeforumet på Facebook har det diskuterats arttillhörigheten. Efter detektivarbete, bildgoogling och förfrågningar har arten slutligen kunnat spikas som Agriocnemis pygmaea. Att det inte var en Ischnura stod ganska tidigt klart, och den ynka totallängden på blott 22 mm var en tydlig indikation om vad det var. 

De 41 kända Agriocnemis-arterna är alla små, men den här är verkligen en liten flickslända, tydligt mindre och spädare än vår minsta inhemska art dvärgflickslända Nehalennia speciosa, och knappt hälften så stor som någon av de vanliga lyrflicksländorna, exempelvis. 

Agriocnemis pygmaea är en vanlig art i vegetationsrika vatten i stora delar av Sydostasien och i Australien. Dess västliga utbredningsgräns är Seychellerna. Släktet Agriocnemis finns i övrigt i stora delar av övriga Asien, delar av Afrika och på  ögrupper i Stilla Havet. Det finns – som vanligt – flera engelska namn på arten, exempelvis Pygmy Wisp, Wandering Midget och Wandering Wisp.

Samtidigt som det finns ganska mycket för den intresserade att läsa på ämnet, så finns det ändå en hel del opublicerat material om exotiska trollsländor i Europa (se nedan). Så med viss reservation så utgör fyndet av Agriocnemis pygmaea i Västerås det blott andra i Europa. Det första gjordes i mars 2009, då man fann två larver i ett akvarium i en djuraffär i Karlsruhe.

Ursprung: importerade vattenväxter

I Johans akvarium fanns vattenväxten javamossa Vesicularia dubyana (enligt vissa Taxiphyllum barbieri), som är en ganska vanlig art i många akvarier runt om i världen. Undersökningar av importerade vattenväxter visar, att majoriteten av de mest populära arterna som finns i handeln i Europa kommer från Singapore, följt av Thailand, Malaysia och Indonesien. Man beräknar att 75 % av alla fynd av exotiska trollsländor i Europa har sitt ursprung i dessa länder. Det är med andra ord inte så stor överraskning att även Johans flickslända skulle visa sig vara en asiatisk art. En mindre andel av vattenväxterna importeras från andra delar av världen, som Madagaskar, Israel, Kanarieöarna och Marocko. 

Larvhuden. Foto. Johan Hermansson.

Just javamossa har tidigare visat sig dölja överraskningar i form av medföljande trollsländor. I februari 2008 hittades ett tjugotal larver av den asiatiska flicksländan Pseudoagrion microcephalum i ett akvarium med javamossa i en djuraffär i Ulm, Tyskland.

Javamossa är bara en av flera importerade akvatiska växter som är kända att kunna ”leverera” exotiska trollsländor till Europa. Många av dessa växter behandlas med någon form av gift för att bli av med oönskat, medföljande material som t ex insekter och parasiter av olika slag. Därför är det troligen så, att majoriteten av alla fynd av exotiska trollsländor som når oss gör det genom att äggen av flera arter placerats inuti själva växterna och därmed undgår giftet. Under adekvata förhållanden kan de då senare kläckas här och med tur även lyckas genomgå hela larvcykeln.

Alla växter genomgår uppenbarligen inte giftbehandlingar då en del av arterna måste komma som larver då många av de större arterna som påträffats i Europa inte lägger sina ägg inne i växtmassan. De flesta överlever förstås inte mer än någon dag om de inte har tur och ”kläcks” under sommarhalvåret och kan ta sig ut, eller i exempelvis uppvärmda växthus, botaniska trädgårdar eller i stora magasin där importerade akvatiska växter odlas eller lagras i väntan på vidare transport. 

Många fynd finns

Antalet exotiska trollsländor som kan hittas i sådana miljöer är överraskande stor, men också för de flesta av oss trollsländeintresserade en värld vi sällan besöker. En som gjort det i större skala är Gerold Laister i Österrike, som under perioden 1991-2011 regelbundet besökte platser som dessa och fann inte mindre än 900 vuxna trollsländor av minst 22 arter. Detta arbete är ännu inte publicerat men är på gång. Totalt känner man nu till fynd av åtminstone 37 olika arter (larver eller vuxna) varav huvuddelen är inkomna med akvatiska växter.

Sländan i Västerås. Foto: Johan H.

Det är förstås mest spekulation men om Gerolds siffror kan ses som en fingervisning av vad som finns i sådana miljöer i hela Europa pratar vi förstås om väldigt många exotiska trollsländor och säkert ett oerhört stort mörkertal. Vi kan nog utgå från att huvuddelen av alla som köper vattenväxter inte uppmärksammar larver av trollsländor, särskilt inte när de är så små som Agriocnemis pygmaea.

Det finns också fynd av exotiska, vuxna trollsländor som tagit sig hit på helt andra sätt, ibland även naturligt. I fall som dessa är det ofta svårt att förvissa sig om hur de faktiskt kommit hit. ”Monsuntrollslända” Pantala flavescens har hittats i anslutning till import av bananer från Ecuador i både England och Tyskland (Bolton 1952, Narsdorf 1999). ”Amerikansk kejsartrollslända” Anax junius har i samband med kraftiga vindar hittats i sydvästra England och västra Frankrike (Cornwall och Scilly 1998, franska atlantkusten 2003). Den nordamerikanska arten ”Långvingad blåtrollslända” Pachydiplax longipennis har hittats på en oljeplattform i Nordsjön (1999). 

Hur stor är då risken – eller möjligheten – att dessa exotiska trollsländor skulle kunna hitta ut och etablera sig i Europa? 

Troligen är den minimal, och på våra breddgrader är det troligen en omöjlighet, även om diskussioner om detta fördes när populationen av bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum överraskande hittades 2011 utanför Huskvarna. Utan att ha satt mig in i detalj i den uppsjö av material som finns så har jag ännu inte hittat en enda uppgift om att den arten någonsin hittats i anslutning till import av akvatiska växter i Europa.

I Europa finns det vad jag vet inga som helst uppgifter som tyder på att någon hitförd art lyckats etablera sig. Förutsättningarna finns dock, särskilt i de varmare delarna av Europa, och klimatförändringarna gör förstås att chansen/risken inte minskar. På sikt kan det ske, för det har skett på andra håll i världen, exempelvis i Florida, där ”orientalisk karmintrollslända” Crocothemis orientalis etablerat sig. 

Läs mer

- S. J. Brooks: Exotic dragonflies in north London. J. Br. Dragonfly Soc. Vol 4, no 1 1988.

- Jens Kipping: Globalisierung und Libellen: Verschleppung von exotischen Libellenarten nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae, Libellulidae). Libellula 25 (1/2) 2006: 109-116.

- Andreas Martens und Jörg Griese: Verschleppung von Agriocnemis pygmaea mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae). Libellula 28 (3/4) 2009: 187-189.

- Andreas Martens und Franz-Josef Schiel:  Pseudagrion microcephalum mit exoti­schen Wasserpflanzen nach Deutschland verschleppt (Odonata: Coenagrionidae). Mercuriale – Libellen in Baden-Württemberg 2009.

- Adrian Parr: Records of exotic Odonata in Britain during 2010. Atropos. 

- Agriocnemis pygmaea. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2. 

Tack till alla dessa för olika sorts input: Tobias Berger, K. D. Dijkstra, Johan Hermansson, Vincent Kalkman, Sven Jönsson, Petro Pynnönen, Asmus Schröter. Särskilt tack till Andreas Martens.

/Magnus

Det blir Pulsujärvi även 2013

Palsgölar norr om sjön Davvajavri.

Det är en vecka kvar idag till den tid på året då det enligt SMHI är möjligt att det meterologiskt sett "får bli vår". De flesta trollsländeintresserade börjar så smått snegla framåt mot den kommande säsongen, och en del kollar frenetiskt "när var det nu de första fynden av vinterflickslända Sympecma fusca gjordes..." osv. 

Trots att det är så långt kvar till sensommaren så sipprar det ut allt mer information om folk som redan har börjat planera sina resor norrut till tundratrollsländeland. Som det ser ut nu kommer det att bli en internationell mix av besökare på palsmyrarna väster om Pulsujärvi i månadsskiftet juli/augusti. Holländare, tyskar, skåningar med flera har siktet inställt på tundratrollslända Somatochlora sahlbergi även 2013.

Planerar du att åka dit? Undertecknad kommer att vara på plats, och det hade förstås varit trevligt om det kunde ske en samling där som det gjorde under 2012. Kontakta gärna oss om du har frågor, men glöm inte kolla våra tidigare inlägg, inte minst detta, där vi samlat allt möjligt som rör både arten och området. 

Vi ses i Pulsujärvi!

/Magnus

Palsgölar på "Lilltundran", den första delen av tundran man kommer till.

Våra samlade lokaltips (uppdaterad nov 2013)

Västra delen av Dagstorpssjön.

Sedan vi började blogga våren 2011 har vi beskrivit allt fler lokaler lite närmare. Eftersom de är utspridda i bloggen kan de vara svåra att lokalisera om man inte känner till att de finns. Därför kommer här alla tipsen samlade.

Vi hoppas återkomma med lokalbeskrivningar av ställen vi själva gillar som Dagstorpssjön, Traneröds mosse, Bökeberg, Ängstorpsdammen och ett flertal myrar i nordöstra Skåne. Men vi vill gärna veta om du har en eller flera lokaler att tipsa om, som vi kan ta upp i bloggen. Kanske vill du själv skriva om just din favoritplats? Hör gärna av dig till oss om du har tips att dela med dig av, särskilt utanför Skåne där vi normalt sett håller till.

Lokaler efter namn. Årtalet = när det skrevs.

- Albrunna kalkbrott, Öland 2011
- Badsjöarna, Järavallen, Skåne 2011
- Christinehofs Ekopark, Skåne 2013
- Pydden och Eksholmsjön, Skåne 2013.
- Grundsjön, Blekinge/Skåne 2011
- Grytkärren, Östergötland 2011
- Gullåkra mosse, Skåne 2011
- Göksudeltat, Turkiet 2012
- Limonlu, Turkiet 2012
- Lingasjön, Skåne 2013
- Midskogstjärnen, Dalarna 2013
- Nerängarna, Småland 2013
- Pulsujärvi, Torne lappmark 2011
- Stensoffa och Svarta hål, Skåne 2011
- Stockamöllan, Skåne 2012
- Svabesholm, Skåne 2011
- Svartavad, Skåne 2011
- Ugglarps mosse, Skåne 2011
- Valongo, Portugal 2012
- Äsphult och Åbro, Skåne 2012

Bilden till höger: Ängstorpsdammen, Harlösa.

Uppdaterad 21/12 2013